Vi i Chile

... "den dåliga modern". Nej, inte Doris. Krukväxten som hänger bakom henne heter så; ser ni hur den slänger ut sina telningar?
Är inte det å andra sidan precis vad som är kärleksfullt och rätt att göra när de når en viss ålder? För Madonnan bevare oss högre makter...

Kanske gör sig bilden bäst i svartvitt? Det är förstås en smaksak vad som föredras. Tyck gärna till!

Emil gillar den här bilden, som är från i onsdags. Enligt honom handlar den om när han tvättade blommorna. De var smutsiga, påstår han.

Igår hade vi en härlig dag tillsammans. Andrea var på sedvanligt varannantorsdagsbesök och möttes av en överraskning i form av en bok som författaren Åsa Lind skickat till henne, dedicerad och med kort och allt. "Ellika Tomssons första bok" heter den och handlar om en tjej med en inställning till livet inte så olik Andreas: hon är en upptäckare.

Sen var hon på körövning, och så klistrade de halloweenpumpor av silkespapper på en ballong. Sen en film som vi bara hunnit se halva när vi åkte buss från Concepción i söndags, "Mall Cop", den vill vi verkligen rekommendera. Pizza på det! Men Emil blev allt slakare och snart nog förstod vi att han hade feber. Ville trots det ha korv, åt nästan hela korven, men kräktes - för att fortsätta äta korv! Rena romartagen.
Mest oförglömligt var när Andrea vid läggdags, eller egentligen en stund efter vettigt läggdags, låg i sängen bredvid Efraim som sprudlade av lycka över att ha sin syster så nära, och det kändes som att han riktigt upptäckte henne för första gången. De hade teman att prata om i bortemot en kvart.

Så kallas den lilla bambuarten Colihue också. Här bara en avbruten stjälk som stod och såg tråkig ut. I bakgrunden två svarthalsade svanar - det ser du väl?

Har man en morbror som är stormaskinsmekaniker så gäller det att hålla sig framme! På den här bilden kör Andrea och Emil grävmaskin bara på låtsas,
men sen fick de prova på på riktigt. Inte bara de förresten...
Ah... och så gaffeltruck förstås!









Till sist några bilder som visar hur det är att köra grävskopa... tagna av en av chaufförerna själv.

Veckans fototrisstema är Rosa.

Veckans fototrissare är (Elin) Andrea och pappa.



Fler rosa trissar här.

Pojkarnas farbror (och Andreas plastdito) Abel och hans sambo Gloria ska få en liten i december. Det var en av orsakerna till att vi pratade om namns betydelser idag.

Emil hakar på: "Vet ni vad KARLSSON betyder?"
Det visste ingen.
- En som flyger.

... eller kanske snarare mindre annorlunda.

...har vi också, i det här fallet en hona. Hannen har en stor röd plym på huvudet.

Bara om någon undrar varför Emil i bildserien nedan tyckte att en gammal flaska var något att gå över ån för. Andrea hittade förresten också en, en rödvinflaska med kork och allt. Snart guppade en flaskpost iväg nerför bäcken, småklirrande mot stenarna.

Aldrig att han hoppar, tänkte jag, som redan sett honom stå och överväga faran vid ett annat möjligt övergångsställe vid den lilla bäcken.





Men visst hoppade han!!!






JAG GJORDE DET!!!!



(Flaskan låg och väntade på honom på andra sidan, nämligen. Det var den han ville ha.)

Klickbara rostflagor här:


Hade hellre velat lägga in dem som bakgrundslager i en bild med något sprillans nytt, på förhand dömt att dö rostdöden... Tänk en sprillans ny bil... Saknar tid för det dock. :-(

Fler fototrissar här.

... var Efraim. Men inte var han då särskilt ledsen för det:



Fast om sanningen ska fram så är bilden från ett helt annat tillfälle, nämligen från tremånadersdagen för redan mer än en månad sedan. Just nu är han förresten i Santiago med mamma och storebror och hälsar på goda vänner.

... gjorde vi i måndags, Emil, Andrea och pappa.

Veckans gästkock har som ni kan se de allra sötaste öron.



Rätt gissat, det var Andrea. Med viss hjälp av Emil, som i sin tur fick hjälp att röra ut buljongtärningen i vatten. Charcicán heter maträtten och hör till det som oftast står på chilenarnas bord. Nåt åt lapskojshållet till, förr med chárci (torkat hästkött) som bas, numera gjort på vanlig färs. Ärligt talat: Andrea gjorde det mesta själv. Och det blev gott!

... som erkänner sitt släktskap med den här figuren?



Vi har redan från början tyckt att Efraim har en hel del franzéndrag och alldeles särskilt liknar Erika, men här han nu dessutom börjar lägga sig till med vanan att suga på tummen med pekfingret över näsan... Say no more!

Det började med att Emil fick för sig att bygga en liten koja på lördagmorgonen:


Sen åt vi frukost med kexchoklad och andra godsaker som vi fått oss tillsända från Sverige. Peo-tidningar från 70-talet och annat. (Tack, faster Erika!) Men Andrea hade blivit biten av Emils kojfluga, så inom kort stod den här skapelsen färdig i "gröna rummet" (som egentligen är ett hörn av den långa korridoren vi har uppe:



Så här mysigt var det att sitta inne i den (klickbara bilder):

Emil är i en rolig pratålder. Mycket filosoferande. Igår frågade han mamma, som tittade på nyheterna:
- Mamma, vad är KRISEN?
- Hm... Det är ungefär samma sak som problem.
- Ah... Som... "Var är...?"
(För Emil är det ett problem när han har förlagt sina leksaker.)

BARNBARN är ett knepigt begrepp. Jag fick för mig att jag skulle förklara det för honom. "Du är ett barnbarn, Emil." Nå, det gick att smälta... Men Andrea? Till saken hör att det könsneutrala ordet BARN inte existerar på spanska. Ordet niño betyder visserligen barn, men också pojke. Flicka heter niña; pojkar och flickor tillsammans heter niños, men annars skiljer man på könen. Barnbarn, "niño-niño"...? Nej, Emil drog sin egen slutsats: Andrea måste vara en flickflick!