Vi i Chile

Andrea var hos oss från klockan 13 igår till idag på morgonen. Hon var på ett sprudlande humör och vi såg till att ta väl vara på den korta tid som blivit oss beskärda. Tillsammans med Emil såg vi på tre eller fyra avsnitt Pippi Långstrump och så på kvällen, efter vanliga läxan, hittade vi på läxor till varandra, hon på spanska och jag på svenska. Vi klarade det ganska bra båda två; hon hade lite problem med "yxa" och jag med "salchicha" (som betyder korv). Rätt var det var satt hon fördjupad i en läsasjälvbok, och efter någon kvart var den utläst! Hon KAN läsa på svenska, ser man på; nu ska det bara träning till.
Våra torsdagar är mycket värda för att vi inte ska hinna glida för mycket ifrån varandra mellan varannanhelgerna.
Jag är inne i ett intensivt arbetsskede, och delvis av den anledningen har Doris tagit tillfället i akt att hälsa på en väninna i en ort med ett så fantastiskt namn som Quinta Tilcoco ("Kintatillkåkkå"). Emil har övat hela veckan på att uttala namnet men det är lite knepigt, allt. Fast han har haft mycket klart för sig att han skulle åka, och vem som skulle hälsas på. Tía Haydee, nämligen, en tant (på dryga tjugotalet år) som alltid har funnits med lite i kanten av hans unga liv.
Själv har jag jobbat och lyssnat på Doris Lessings självbiografi "Under huden". Högeligen intressant.
Här kommer en bild från för några dagar sedan när lille mannen och jag gick ut på fältet bakom huset och njöt av solnedgången.