Vi i Chile

I Chile är familjelagstiftningen klart på efterkälken, och det är vanligt att pappor efter en skilsmässa blir helt avskurna från sina barn. Detta håller på att ändras så sakteliga, men det finns flera pappagrupper som jobbar för att förändringen ska ske snabbare. I en av dem, Nueva Paternidad - som förresten har flera kvinnliga medlemmar också - är jag engagerad, liksom min nyfunne vän Stephan Vallot, som är belgare och kämpar för att få återuppta kontakten med sin dotter Manón. Han och hans flickvän Filomena hälsade på oss i helgen, och tycke uppstod mellan alla parter, och inte minst mellan Emil och Stephan. I den här sagan finns en åsna, och Emil vet numera hur en sådan låter - i-A, i-A - fråga honom bara. (Men hästen säger fortfarande MU; det är så knepigt att gnägga.)

Nu ska jag berätta något av större vikt: Min advokat föredrog idag inför appellationsdomstolen våra argument för delad vårdnad. Om domsluten är lätta att ta avkunnas de per omgående, men i vårt fall har domarna (som är tre) valt att ta sig några dagars betänkande. Vidare accepterade de min advokats - Maria Rebeca heter hon och är både engagerad och skicklig - erbjudande om litteratur på ämnena PAS (pariental alienacion syndrome; alltså känslomässig påverkan av barnen i syfte att motarbeta den andra föräldern) och delad vårdnad. Faktiskt ser det ut som att det kan bli aktuellt med delad vårdnad. Be för Andrea, ni som i likhet med mig tror på positiva tankars makt!