Finns det någon faster därute...
Vi har redan från början tyckt att Efraim har en hel del franzéndrag och alldeles särskilt liknar Erika, men här han nu dessutom börjar lägga sig till med vanan att suga på tummen med pekfingret över näsan... Say no more!
Hej
jag är definitivt ingen faster som känner igen sig - bara en f d fältis som tycker att ni tar fantastiskt fina bilder!!! Och jag ber om ursäkt om jag en smula plumpt kallade Mattias S för Sigge på Harpasiones blogg! Egentligen blev jag bara så himla paff och glad när vår kära Harpasione berättade det för mig. Redan då hade jag tittat på er blogg, utan att tro att det var någon jag kände. Det tror jag nästan inte nu heller, du är en av de få människor som verkligen har förändrats utseendemässigt. F ö har jag nåtts av rykten om en gemensam gammal bekant: Manne (vi måste nog ha setts senast just på hans 30-årsfest). Håller du kontakt med honom och har hört rykten? Say no more, men roligt är det....
Hälsn. signatur "Ylva L" som väl inte är så svår att avslöja....
Hej Ylva, dig skickade jag en hälsning till via kommentarsträngen i nåt harpasioneinlägg. Sigge eller det ena eller det andra spelar inte så stor roll, fast det är inte ofta jag blir kallad så sen länge.
Jaså Mannes fest, ja den minns jag ju. Nja, några rykten om Manne vete tusan... Jag får kanske ta och fråga honom. Såvida inte det är sånt som går att avslöja öppet och här?
Jag minns annars en gång i slutet av min fältistid på Lindsberg där du var med, det var sen söndageftermiddag och vi var ett litet gäng som satt och mös i köket i stora nästan övergivna huset. Senvinter var det. Du skulle ta bussen till Skattungbyn eller nåt ditåt. Det hade jag antecknat i minnet som sist vi sågs.
Och jo, det har förstås runnit en hel del vatten under mina broar. Tur det!
Själv?
Jag gick visst bort mig i för länge sedan översnöade spår i falutrakten... Såpass att jag glömde säga Välkommen till vår blogg och kul at du ville titta in. För det var det verkligen!
Bra att namnet inte är så petigt. Du är du.
Om jag skulle starta blogg skulle den heta "viigavle". Där har jag hamnat. Anledningen är att vi bodde i Umeå när vi fick barn och jag tyckte det var jobbigt att vara så långt från mina föräldrar (i Stockholm). Första jobb som dök upp var i Gävle och vi flyttade lite närmare. Och blev kvar! Har bott över 13 år i samma radhus i utkanten av Gävle. Oväntat, men bra. Har dock ingen blogg, men min man gillar att göra hemsida, inte uppdaterad på ett år, men kolla om du vill: www.loren.se
Där finns ett fint panoramafotografi från vår utsikt från vårt sommarhus - höger längst ned. Den är fantastisk. Fast jag som är skogstokig kommer aldrig att göra utsikten rättvisa - beundrar inte riktigt så hängivet som alla Göteborgare....
Vänta du lite med att fråga Manne, kanske är det lite väl nytt för att ens knysta om som jag gjort -fy mig. Ren tillfällighet att jag vet. Fortsättning följer, fast senare.
